Joonas Jokiranta & Marja Patrikainen: Ajopuu on River Coma

25.11.-11.12.2022
Avajaiset 24.11. 18-21
Yö Galleria

Joonas Jokirantas och Marja Patrikainens gemensamma utställning ”Ajopuu on River Coma” för samman två konstnärers världar. Helheten består av Joonas Jokirantas målningar, Patrikainens målade reliefer och skulpturer samt Jokirantas videoverk ”Svanarna”. Ljudspåret på videon är ett exempel på Jokirantas elektroniska vokal- och perkussionmusik som även bjuder på schamanistiska toner och djup.

Ordet ajopuu (drivved) i utställningens namn hänför sig till Jokirantas minnesbild av drivved som han fiskade upp ur sjön som barn. ”Jag tog biten med mig från mina föräldrars förråd i Satakunta till Helsingfors, men glömde den på hatthyllan i tåget. Trots mina försök lyckades jag inte hitta den ens i hittegodset. Den hade fortsatt sin färd”, berättar Jokiranta. Koomanoja är ett vattendrag som flyter förbi Patrikainens hem.

Joonas Jokirantas målningar är huvudsakligen akrylverk målade på duk. Målningarna präglas av en viss slags ”proletärpoesi” från arbetarklassen, en lovsång till alldagliga stunder och utsikter – vardagens mystik. Tiggaren, den gamla kvinnan och pizzaätarna är figurer som rotat sig i sitt livs landskap. Svanarna som simmar i havet i videoverket representerar en naturhändelse som har förenklats till det väsentliga utifrån de många metaforiska betydelserna i sagor och historier. På gränsen till metafysisk nihilism, dvs. att ifrågasätta verklighetens existens, lodar Jokiranta sin egen roll i varat och söker mänsklighet i sitt konstnärliga arbete som består av målningar, videor och uppträdanden.

Marja Patrikainens verk som är utställda i Yö Galleria är utvidgade målningar som verkar söka sig bort från den tvådimensionella världen till en tredimensionell verklighet. När verken materialiseras som skulpturer eller reliefer på väggen i galleriet kommer de emot betraktaren precis som dunkla figurer från det kollektiva undermedvetnas mytopoetik. Figurerna har sitt ursprung i Patrikainens dröm där hon såg dem första gången i synlig form.

Utgångspunkten för verket The Queen of River Coma är en ande som bor i Koomanoja som flyter förbi Patrikainens hus. Hon sitter ofta vid vattnet och mediterar. Årets gång syns i ån som både används och uppskattas alltför lite vintertid. ”Koomanojadrottningen omfamnar mig med sin närvaro, och hängmattan är ett bo som gungar och lugnar, stoppar och omsluter”, berättar Patrikainen.

”I verket representerar Lydia den äldre kvinnan inom mig. Till det yttre representerar hon egenskaperna och spåren från alla år hon har bakom sig, men hon öppnar inte sina ögon eftersom hon redan är trött”, berättar Patrikainen om sitt andra verk. De reliefartade verken skapas av ”material som hon fått, grävt fram, hittat eller fyndat på lopptorg”. De växer fram genom att hon flyttar en duk som först dränkts i färg. För att verken ska födas krävs ibland att man vänder, kastar eller slänger dem. På samma sätt uppkommer färgskikten. Leken på ytorna mellan den två- och tredimensionella världen kopplar målningen till bildhuggarkonsten och utmanar gränsen mellan dröm och verklighet.